Här hittar du beskrivningar av begrepp inom Hållbarhet.

Cirkulär ekonomi

Cirkulär ekonomi är ett uttryck för ekonomiska modeller i ett företag, samhälle eller en organisation, som lyfter fram affärsmöjligheter där cirkulära kretslopp används snarare än linjära processer som hittills har varit dominerande. Cirkulär ekonomi är inspirerat av industriell ekologi, Performance Economy och Cradle-to-cradle-rörelsen, eller Vagga till vagga på svenska. Cirkulär ekonomi är inspirerat av naturens kretslopp. Strävan är att avfall inte ska existera utan ses som en råvara. Därför designas produkterna så att de är lätta att återvinna. Biologiskt material ska kunna komposteras, och övrigt material designas så att det går att;

  1. Återanvändas
  2. Materialåtervinnas
  3. Energiutvinnas

 

För att ställa om från en linjär till en cirkulär ekonomi kan ett företag eller organisation:

  1. Ta bort miljöfarliga ämnen.
  2. Designa om produkterna så att de materialmässigt går att ta isär i sina beståndsdelar.
  3. Använda förnyelsebar energi till produktion och transporter.
  4. Återföra material enligt önskvärdhetslistan ovan.
  5. Dela, hyra eller leasa produktionsmedel snarare än att äga dem själva, och på samma sätt hyra eller leasa ut produkterna till sina kunder snarare än att sälja dem. På så sätt säljer man ”funktionen” snarare än produkter.

Code of Conduct - Uppförandekod

En uppförandekod (från engelskans Code of Conduct) är riktlinjer för hur ett företag eller en organisation ska bedriva sin verksamhet på ett etiskt, socialt och eller miljömässigt riktigt sätt. Koden kan vara framtagen av företaget eller organisationen själv, eller av en branschorganisation, ibland under medverkan av externa intressenter.En uppförandekod har inte status av lag, förordning eller myndighetsföreskrift, utan är ett frivilligt åtagande. Uppförandekoden finns till för att företaget eller importören ska kunna försäkra sig om att deras produkter är tillverkade under goda arbetsförhållanden och innefattar vanligtvis krav och riktlinjer för arbetsmiljö, förbud mot barnarbete, brandsäkerhet, arbetstider, löner och fackföreningsfrihet. Till en början såg olika företags uppförandekoder väldigt olika ut men idag är de relativt standardiserade. De baseras oftast på internationella avtal som ILO:s (FN:s fackorgan för arbetsrättsfrågor) åtta kärnkonventioner om mänskliga rättigheter i arbetslivet, FN:s deklaration om mänskliga rättigheter, samt barnkonventionen. En uppförandekod innehåller ofta dessa krav:

  • Rätten till fackföreningsfrihet
  • Förbud mot barnarbete och tvångsarbete
  • Förbud mot diskriminering
  • Försäkran om reglerad arbetstid
  • Riktiga anställningskontrakt
  • Krav på säker arbetsmiljö
  • Krav på korrekta löner

CSR

CSR är en förkortning av Corporate Social Responsibility som på svenska kan översättas »Företagens ansvarstagande i samhället«. CSR omfattar det ekonomiska, miljömässiga, etiska och sociala ansvaret.

Ett begrepp som innebär att företagen på frivillig grund integrerar sociala och miljömässiga hänsyn i sin verksamhet och i sin samverkan med intressenterna, utöver vad lagen föreskriver.

  • Ekonomi – Lönsamhet på lång sikt
  • Miljö – Klimatpåverkan, Biologisk mångfald, Gifter.
  • Socialt – Samhällspåverkan, Produktansvar
  • Etiskt – Arbetsförhållanden, Mänskliga rättigheter

CSR Västsverige

Kort om oss

  • Sveriges största CSR-nätverk för privat, offentlig och idéburen sektor samt akademi
  • Plattform för lärande, samverkan och erfarenhetsutbyte
  • Verkar för positiva synergier mellan affärer och samhällsansvar
  • Erbjuder relevant stöd och mötesplatser i många former
  • Stärker medlemmarnas förutsättningar att förstå och ta ansvar för sin påverkan på samhälle, miljö och människa
  • Är till för alla verksamheter – stora som små
  • Oberoende och icke-vinstdrivande förening, medfinansierad av Västra Götalandsregionen

Ekonomiskt ansvarstagande

  • Lönsamhet
  • Avkastning till aktieägarna

Ekonomiskt ansvarstagande handlar främst om företags sätt att göra affärer vilket i första hand handlar om att säkerställa att man bedriver verksamheten på ett sätt som gör att den är lönsam. Om företaget inte är lönsamt blir det inte heller långsiktigt och kan därför inte bidra till att förbättra samhället. I andra hand handlar det om den etik företaget säger sig agerar efter och hur detta efterlevs. Det gäller inte bara den egna affärsetiken (intern etik) men också hur man agerar i förhållande mot andra (extern etik) och vilka policys och riktlinjer man kräver att underleverantörerna ska följa. Detta kan röra sig om att de anställda hos underleverantörerna har drägliga arbetsförhållanden, rimliga arbetstider, att arbetsplatsen är säker trots farliga moment och att de har rätt att engagera sig fackligt. Det handlar dock också om produktansvar, dvs. att garantera att produkterna inte påverkar användarens hälsa negativt.

Employer branding

Employer branding handlar om hur ett företag eller organisation uppfattas som arbetsgivare av potentiella, nuvarande och tidigare anställda. Ett arbetsgivarvarumärke innehåller precis som ett konsumentvarumärke en mängd olika associationer och genom att påverka dessa associationer kan man modifiera sitt employer brand.

Etiskt ansvarstagande

  • Värderingar
  • Uppförandekod
  • Uppföljning (av uppförhandekod)
  • Produktansvar (kvalitet)

Globala Målen & Agenda 2030

De globala målen och Agenda 2030 syftar till att utrota fattigdom och hunger, förverkliga de mänskliga rättigheterna för alla, uppnå jämställdhet och egenmakt för alla kvinnor och flickor samt säkerställa ett varaktigt skydd för planeten och dess naturresurser. De globala målen är integrerade och odelbara och balanserar de tre dimensionerna av hållbar utveckling: den ekonomiska, den sociala och den miljömässiga.

GRI

Global Reporting Initiative (GRI) är en standard för att redovisa företagens resultat när det gäller det sociala ansvarstagandet och miljöansvaret. Standarden används i hållbarhetsredovisningar, som både kan vara en del av företagens årsredovisningar och en fristående rapport. Det finns riktlinjer för hur en hållbarhetsredovisning ska utformas.

Historik

Företag har i alla tider tagit ansvar i samhället och för de anställda. Under 1900-talets andra hälft gjorde dock företagens ökade specialisering i kombination med en växande offentlig sektor att ansvarstagandet för samhället och de anställda utöver att ge dem lön kom att ses som något som låg utanför företagens huvudsakliga ansvar, vilket istället definierades som att ge maximal avkastning till aktieägarna på såväl kort som lång sikt. I slutet av 1990-talet har ansvaret debatteras flitigt och ökat intresse från konsumenter har bidragit till att utvecklingen vänt och idag handlar diskussionen mer om hur företag åter kan optimera aktieägarnytta med samhällsnytta, för bådas bästa.  Enligt flera undersökningar förväntar sig idag allt fler kunder och anställda att företag ska ta större ansvar i samhället än att bara generera vinst.

Hållbart Företagande

Ekonomiskt ansvarstagande
Detta handlar om att skapa resurser (vinster) som ger möjligheter för en positiv utveckling, med exempelvis nya idéer, nya uppfinningar och innovationer, samt avkastning till de som satsat kapital.

Miljömässigt ansvarstagande
Detta handlar om att driva en verksamhet så att den inte skadar miljön, klimatet och naturens resurser.

Socialt ansvarstagande
Detta handlar om att driva sin verksamhet som en ”god samhällsmedborgare”, alltså med hänsyn till andra människors hälsa, rättigheter och välfärd oavsett om det är en anställd, en kund, en leverantör och så vidare.

Etiskt ansvarstagande

  • Värderingar
  • Uppförandekod
  • Uppföljning (av uppförhandekod)
  • Produktansvar (kvalitet)

Viktiga principer för hållbart företagande är:

  • Du arbetar långsiktigt med en helhetssyn och tar hänsyn till alla tre perspektiv samtidigt – inte var för sig eller bara ett eller två.
  • Du tar fullt ansvar för hur ditt företag påverkar personer, samhället, ekonomin och miljön.
  • Du och ditt företag visar en öppenhet när det gäller hur dina beslut kan påverka personer, samhället och miljön. Detta brukar kallas transparens.
  • Du och ditt företag uppträder etiskt med värderingar som bygger på ärlighet, rättvisa och integritet.
  • Du och ditt företag är engagerad i och svarar upp mot intressenternas behov. En intressent är någon som har intresse av eller påverkas av ditt företags verksamhet, exempelvis en anställd, en kund eller en finansiär.

Hållbar Utveckling

Du har säkert hört talas om hållbar utveckling, inte minst i samband med de globala klimat- och miljöförändringarna. Men hållbar utveckling är egentligen ett mycket vidare begrepp och definieras som ”en utveckling som tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov”. Till vardags används hållbar utveckling som samlingsbegrepp för tre perspektiv:

  • Ekonomi
  • Miljö
  • Sociala aspekter
  • Etik

Hållbarhetsredovisning

Enligt ett nytt EU-direktiv så krävs stora och medelstora företag i unionen, att från och med december 2016 redovisa även icke-finansiell-, inklusive jämställdhets-, information tillsammans med finansiell information. Det vi kallar hållbarhetsredovisning.

Internationella riktlinjer FN`s Global Compact

FN:s Global Compact bildades på uppmaning av FN:s generalsekreterare Kofi Annan 1999 vid ”World Economic Forum” i Davos. Syftet var att skapa internationella principer kring mänskliga rättigheter, arbetsrättsliga frågor, miljö och korruption riktade till företag. Principerna grundar sig på FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna, ILO:s grundläggande konventioner om de mänskliga rättigheterna i arbetslivet, Rio-deklarationen samt FN:s konvention mot korruption.

ISO26000 - vad är det och vad innebär det för vår verksamhet?

ISO 26000 är en global standard för ansvarstagande. Den är vägledande (dvs. inte certifierbar) och pekar på vad organisationer ”bör” göra inom olika ansvarsområden. Bakom standarden ligger ett mycket stort arbete med många länder involverade. Regeringskansliet uppmanar alla svenska företag och verksamheter som ser CSR och hållbart företagande som viktigt att arbeta enligt erkända riktlinjer, bl. a. ISO 26000. Det ökar trovärdigheten och är också en källa till kunskap. CSR Västsverige har tecknat en nyttjanderätt för alla medlemmar varför detta verktyg ingår i medlemsavgiften utan extra kostnad. ISO 26000 kan användas på olika sätt och den passar därför många verksamheter.

Miljömässigt ansvarstagande

Miljömässigt ansvarstagande
Detta handlar om att företaget agerar på ett sätt som är långsiktigt hållbart ur miljösynpunkt, både internt (val av råvaror och produktionsmetoder) som externt (verksamhetens direkta eller indirekta påverkan på omgivningen). Detta handlar om att säkerställa så att man främjar företaget, kundernas och underleverantörernas medvetenhet om hur vi påverkar miljön, att företaget utnyttjar resurser på ett effektivt och hållbart sätt, att produkterna inte är farliga och att de når konsumenterna på ett så miljövänligt sätt som möjligt samt hittar sätt att kompensera för det ekologisk fotavtryck som ändå kvarstår.

Nya Hållbarhetslagen - vilka företag ska följa den?

Vilka företag ska följa lagen?
Urvalskriterierna enligt det svenska lagförslaget är stora företag som på balansdagen överskrider minst två av tre gränsvärden, antal anställda 250 personer, balansomslutning 20 M Euro (175 mkr) eller nettoomsättning 40 M Euro (350 mkr).Utöver detta så träffas alla finansiella företag samt alla företag som handlas på en reglerad marknad inom EES (i Sverige OMX).

Vad ska hållbarhetsrapporten innehålla?
En hållbarhetsrapport ska innehålla och beskriva:

  • företagets affärsmodell
  • företagets policy i hållbarhetsfrågor samt mångfalds- och jämställdhetspolicy,
  • resultatet av tillämpningen av policys,
  • de väsentliga risker som är kopplade till företagets verksamhet, företagets affärsförbindelser, produkter eller tjänster som sannolikt leder till negativa konsekvenser
  • hur företaget hanterar riskerna,
  • andra icke-finansiella förhållanden som är relevanta för verksamheten.
  • Om företaget inte tillämpar någon policy i en eller flera av frågorna, ovan, ska skälen för detta anges.

Pro Bono

Personal: Ett sätt att arbeta med sitt samhällsansvar kan vara att låta medarbetarna arbeta pro bono ett visst antal timmar/månad eller år för att hjälpa till i t.ex olika ideella projekt som företaget vill främja. Bortsett från nyttan som insatsen gör i i mottagarens projekt/organisation höjer volontärsarbete arbetsmoralen hos medarbetarna, de känner att de kan göra en insats och bidra till en positiv samhällsutveckling. Det är alltså en win-win situation.

Tjänst- tillhandahåll de tjänster ni är experter inom och låt det komma insamlingsorganisationerna till gagn och minimerar deras budget genom er insats. Produkt- skänk produkter till insamlingsorganisationerna för att minimera deras budget genom er gåva av produkter ni har som resurs i ert bolag.

Socialt ansvarstagande

  • Nöjda medarbetare (mental och fysiskt välbefinnande/balans mellan jobb och fritid)
  • Mångfald (alla olika aspekter) och jämställdhet
  • Samhällsengagemang
  • Donationer (pengar/tid/kunskap)
  • Katastrofhjälp

Företagets sociala ansvarstagande kan delas upp i internt och externt socialt ansvarstagande. Det interna sociala ansvaret handlar om att säkerställa att de enskilda anställda har en bra arbetsmiljö ur både fysiska som psykologiska perspektiv. För att åstadkom detta ansvarar företaget för att se till att det finns en hälsosam balans mellan olika kön, åldrar, etnicitet och religioner på arbetsplatsen (ett riktmärke är att blandningen bör spegla blandningen bland befolkningen i övrigt). Ingen grupp får känna sig diskriminerad eller utestängt på något sätt, vilket kan ske om man inte tar hänsyn till att olika personer talar olika språk, har olika seder eller att det förekommer funktionsnedsättning.

Det externa sociala ansvaret innefattar att se till att olika kundgrupper inte heller diskrimineras. Nuförtiden inbegriper det också att bidra till att de samhällen där företaget verkar förbättras på olika sätt. Detta kan manifesteras genom att exempelvis låta sina anställda volontära på arbetstid, att anställa ur grupper som diskrimineras på arbetsmarknaden (exempelvis människor med funktionsnedsättning) eller som har svårt att få jobb (exempelvis långtidsarbetslösa eller invandrare). Samhällsengagemanget tar sig ofta uttryck i konkreta åtgärder på varje enskild arbetsplats inom företaget och engagerar ofta personalen.

Notera att satsningar på forskning eller att sponsring av en idrottsarena inte räknas som samhällsengagemang så vida det inte i det senare fallet också innebär att flera av de anställda är engagerade i idrottsföreningen på arbetstid. Inom området ryms dock olika typer av donationer till

Transparens

Kvaliteten i redovisningen och företagets externa rapportering är, och har alltid varit, av stor betydelse för företagens kommunikation och förtroendet. Utvecklingen inom bolagsstyrningen och ett ökat behov av transparens gör områden som intern kontroll och riskhantering allt viktigare när det gäller att skapa förtroende. Ett ytterligare område är företagets arbete med hållbar utveckling, där regeringen skyndat på utvecklingen genom de nya kraven på bestyrkt hållbarhetsredovisning för statliga företag.

Värdeskapande aktiviteter

Värdekedjan delar upp en organisations processer i olika, så kallade värdeskapande aktiviteter. Processerna delas upp i primära och stödjande aktiviteter. Kostnads- och värdedrivare identifieras i varje värdeaktivitet.

Primära aktiviteter

  • ingående logistik
  • produktion
  • utgående logistik
  • marknadsföring och försäljning
  • tjänster (service)

Stödjande aktiviteter

  • förvaltningen/ledarskap
  • administration
  • resurser
  • forskning och utveckling
  • inköp

Värdekedjan

Värdekedjan är ett verktyg inom managementområdet som först beskrevs av Michael Porter i boken Competitive Advantage: Creating and Sustaining Superior Performance från 1985. Värdekedjan blev snabbt ett viktigt verktyg och ansågs som ett kraftfullt hjälpmedel för strategisk planering. Syftet är att maximera vinsten och minimera kostnader.